Unik kartläggning:
200 fall av heders-
förtryck på två år

Tre av fyra har misshandlats, hälften hotats med tvångsäktenskap och var tredje dödshotats – av medlemmar i sin egen familj.

Enligt en statlig rapport från 2014 lever 100 000 unga i Sverige under hedersförtryck.

Aftonbladet har i en unik granskning kartlagt 200 rättsfall sedan 2015 – och hedersvåldet som når domstolarna ökar.

Antalet rättsfall som är relaterat till hedersvåld och förtryck ökade med 50 procent förra året – och ökningen tycks fortsätta i år.

text: Lisa Röstlund och Joachim Kerpner

Hedersvåld och förtryck finns inte definierat som brott i den svenska lagboken.
Men det kan nämnas i andra former av rättsfall, exempelvis kvinnofridskränkning, misshandel och mord, som drabbat flickor, pojkar, kvinnor och män som lever i en hederskontext.
Omhändertaganden enligt LVU, lagen om vård av unga, med inslag av hedersvåld blir också allt vanligare i svenska domstolar.
Under 2015 avgjordes 66 fall med hedersvåld i svenska domstolar. Antalet ökade med 52 procent, jämfört med året innan, till 100 fall i fjol. Fram till 24 april i år har 34 fall avgjorts i domstol.

”Vardagshedern” utbredd

I kartläggningen av de 200 fallen framkommer allt från hedersmord, tortyrliknande våld med heder som motiv, påtvingade äktenskap – men också utbredd så kallad ”vardagsheder”: starka begränsningar i vardagen.
Hedersrelaterat våld handlar, enligt Uppsala universitets Nationella centrum för kvinnofrid, i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner.

Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.
Tre av fyra har blivit misshandlade, Var sjätte har restriktioner kring skolan.
Över hälften, 127 fall, handlar om hot om tvångsäktenskap. De flesta gäller unga kvinnor, men även män hotas bli bortgifta.

Den yngsta flickan som riskerade bli bortgift var 4 år gammal och bor i Västra Götalands län. Det avslöjas i en dom i en vårdnadstvist från i fjol.
Flickan själv är resultatet av ett tvångsäktenskap. Mamman tvingades som 20-åring gifta sig med den 17 år äldre pappan, som kontrollerade henne hårt och ständigt misshandlade henne.
Paret fick två barn och flydde i samband med krig till Sverige.

Här lämnade mamman pappan, och fick plats på ett säkerhetsboende. Pappan har uttalat att mamman ”grävt sin egen grav med sina bara händer”, då hon velat lämna honom, och att han vill ta med den 4-åriga dottern tillbaka till hemlandet för att gifta bort henne med sin brorson.

Den 9-årige storebrodern har förtvivlat undrat om det stämmer som pappan säger – att han snart inte längre kommer ha någon lillasyster, ”eftersom hon ska gifta sig i Syrien”.

Barn pressas till brott

I flera fall framgår att barn pressas av en eller båda föräldrarna att begå brott mot en eller flera andra familjemedlemmar.
En man i Skåne höll en kniv mot sin frus hals under flera minuter. Han har misshandlat och hotat henne kontinuerligt under en längre tid, och även uppmanat deras 14-åriga son att döda sin mamma för att försvara deras heder.
”Om du inte dödar din mamma är du ingen riktig man”, citeras han i domen.
Mannen fick fängelse för olaga hot, men friades från stämpling till mord.

En 15-årig flicka från Västra Götalands län berättar i en dom om omhändertagande enligt lagen om vård av unga, LVU, att hon så länge hon kan minnas har blivit misshandlad och kränkt av sin pappa, styvmor och tre äldre bröder.
Allt har förvärrats sedan familjen kom till Sverige 2015. Hon får aldrig vara ute ensam utan tvingas komma direkt hem från skolan för att städa, diska och tvätta. Hon får inte göra några egna val. Styvmodern har berättat att hon ska giftas bort och i polisförhör säger pappan att en flicka kan gifta sig från att hon är 12 år gammal.
När flickan hämtas från sin familj av polis ringer pappan till hennes mobil, och polisen uppger att flickan blir ”mycket, mycket rädd” och kastar simkortet ur bilen.
Dagen efter dödshotas hon av sina bröder. Läkare konstaterar blåmärken på kroppen och en bror erkänner för polis att han slagit henne med knytnävar, eftersom hon önskat ”för stor frihet”.

På det skyddande boendet vittnar personal om att flickan lider av svår ångest, svårt att sova och självskadebeteende. Hon vill flytta långt bort och aldrig mer träffa sin familj. Hon bedöms ha stort skyddsbehov eftersom hon ”smutskastat familjens heder”, och hon riskerar tvångsgifte eller att mördas.

Många mår dåligt

Många av människorna i de 200 fallen vi granskat har funderat över att ta sina liv. 31 har antingen gjort självmordsförsök, haft självmordstankar eller uppvisat självskadebeteende.

Juno Blom jobbar på nationella kompetensteamet kring hedersförtryck vid Länsstyrelsen Östergötland som startade 2005. Teamet har en jourlinje dit personer i hela landet som jobbar inom frivilligorganisationer, skola, socialtjänst och polis, kan ringa för att få stöd i hur man hanterar fall som handlar om hedersförtryck.
– Det är viktigt att när man flyr krig, måste man också komma undan alla förtryck när man landar i Sverige.

Mellan 2014 och 2016 kom samtal som rörde drygt 1 300 personer. Nära nio fall av tio handlade om kvinnor eller flickor. Majoriteten under 18 år. 20 procent av fallen gällde tvångsäktenskap.
Blom anser, ju mer hon jobbar med ämnet, att mer kunskap behövs om omfattningen.
– Om man inte har statistik för att visa på vidden av problemen, är det svårt att få medel för att förändra, när resurser ska fördelas på kommuner och landsting. Vi måste få mer kunskap.

Homosexualitet förbjudet

Av de 200 granskade rättsfallen framgår ursprungsland i 94 fall. De vanligaste ursprungsländerna som vi har identifierat är Syrien, Irak och Afghanistan, som förekommer i totalt 57 fall.

Iran, Palestina, Somalia och Ryssland är också vanliga ursprungsländer, och förekommer i sammanlagt 18 fall. Ytterligare elva ursprungsländer är representerade med enstaka fall i granskningen.
De flesta är muslimer, men i flera asylfall från svenska migrationsdomstolar, som vi också gått igenom från motsvarande period, ser vi kristna som är hedersförtryckta – i ett fall på grund av att en flicka blivit kär i en muslim.

När vi pratat med unga tjejer och killar på skolor och fritidsgårdar, träffar vi kristna som beskriver en hederskontext, som inte får gifta sig utanför den egna tron och där homosexualitet är strängt förbjudet.
– Vi har lärt oss att det är äckligt, säger en kristen flicka.

Kvinnor extra utsatta

Carin Götblad tar upp vikten av att understryka att alla som kommer från länder med starka patriarkala kulturer naturligtvis inte är utförare av hedersvåld och förtryck.
– Många tar givetvis avstånd från det. Men man måste ändå våga vara tydlig med att säga att i vissa kulturer som finns i vissa områden i världen, så är det här en verklighet.

Hon brukar använda en tumregel, bland annat i de utbildningar för poliser som hon just nu är med att ta fram:
– Ju svagare ställning flickor och kvinnor har i en kultur, ju mer våld och övergrepp sker mot dem, kan man se globalt. Då kan man titta på: var har kvinnor få rättigheter, och utgå från att de i mycket större utsträckning är utsatta för våld och förtryck.

Elektra är en verksamhet inom Fryshuset som jobbar med utbildning för yrkesverksamma, föreläsningar i skolor, föreningar och fritidsgårdar för unga.

Arbresha Rexhepi, samordnare för Elektra nationellt, tar upp vikten av att vidga synen på hedersproblematik.
– Hedersmord och det grövsta våldet händer någon annan, någon annanstans, upplever de flesta. Men beskriver vi vardagshedern blir det tydligt att det kan hända här, vem som helst, oavsett bakgrund, trosuppfattning och kön. Det gemensamma är det kollektivistiska tänkandet: ”Gör du fel, gör hela gruppen fel och då måste det korrigeras och bestraffas”.

Hedersförtryck i flera religioner

Unga flickor från Mellanöstern som förtrycks av män har större chans att upptäckas av skolpersonal och socialtjänst, eftersom de många gånger inte ställer samma frågor till andra grupper, tror Arbresha Rexhepi.
Ett sådant fall har vi kommit i kontakt med – ”Anna”, 23, från en sluten, kristen församling i Göteborg. Hon bodde i villa i ett fint område, pappan var läkare.
Hon är gay, men vågade inte komma ut.  När familjen började misstänka att hon gillar tjejer, fick hon stryk av sin bror. Hotades, trakasserades, mobilen kollades.

När hon sökte hjälp från socialtjänsten fick hon nej. Handläggarna ansåg inte att hennes fall räknades som hedersförtryck, hon är ju ”etnisk svensk”.
– Många är rädda för att om vi breddar begreppet, så vågar vi inte se problemet för vad det är, men vi har inte det problemet. Vi säger: “Det här är ett brott, vem som helst kan vara utsatt och detta är kännetecknen”. Demoniserandet av folkgrupper eller religioner får oerhört negativa konsekvenser när man ska jobba förebyggande – och dessutom stämmer det ju inte.

reporter

reporter

fotograf

Anna Tärnhuvud

Tv och grafik: Jenny Svenberg Bunnel Research: Peter Sincic